Safari

Flyttfågel, zovombunzu, det bästa av två världar... Välkommen att läsa mina berättelser från ljusa nordiska sommarnätter och från den pulserande värmen i Afrikas hjärta! (Och du, är du här för första gången? Klicka gärna på mitt namn under fotot till höger för en närmare presentation!)

Bea

Eriks gamla barnflicka, Bea, kom förbi för att träffa oss och titta på Theo. Vi drack kaffe tillsammans och hon förundrade sig över att senast hon såg Erik var han tre år, och nu var han gift och hade barn.

Theo kallade hon för sin "ata", sitt barnbarn, liksom så många andra som kände mig eller Erik som barn. Trots att större delen av vår släkt bor många hundra mil härifrån har vi en stor familj omkring oss.




Bea och Erik, våren 1986





Bea och Theo, hösten 2009

Wow, vad coolt! Underbart att få ha en så stor familj. Ja, här i Svedala går vi med tjocka jackor och har nogsamt stängt av talkanalerna fram till maj nästa år. Det är varmt att få läsa din blogg så länge:)

Vad roligt! Det syns verkligen att det är Erik på bilderna. Samma blick. Det måste ha varit en mycket trevlig kaffestund. Många kramar!

De är ju inte helt olika, far och son...! fina kort! jag önskar som så många gånger innan att jag vore en vacker afrikansk kvinna istället för en blek nordbo med råttfärgat hår.

nu vankas det te här hemma, det går onekligen åt - det är snorkallt nu. saknar er!